100 ton havssallat och sockertång har skördats utanför Grebbestad under de senaste veckorna.
Nu vill företaget etablera sig på den europeiska marknaden, men samtidigt finns det oro för att tången ska ta upp farliga ämnen från vattnet runt sig.
- Tångodling kräver väldigt lite resurser. De växer här med bara solljus och de näringsämnen som redan finns i havet, så det är väldigt hållbart, säger Jonatan Gerrbo, tångbonde. Tång för kanske tankarna till slemmiga tentakler som snärjer sig kring foten under sommarens bad, snarare än till något att servera till middagen. Det är den inställningen som Jonathan Gerrbo, försäljningsansvarig vid Nordic Seafarm, vill ändra på.
- Vi vill få ut tången på så många tallrikar som möjligt så folk får smaka och se vad det är för någonting, säger han.
Sveriges största odling Tång är ett samlingsnamn för macroalger, den största typen av alger. Hit hör den limegröna havssallaten och den colabruna sockertången, vilka är de två som Nordic Seafarm främst odlar. Båda växer naturligt i svenska vatten men går också att odla. Då börjar plantorna sitt liv i ett labb, för att sedan placeras ut på långa rep förtöjda i bojar som flyter en bit ut i havet.
Nordic Seafarm är inte Sveriges enda tångodling, men det är den största. Utanför Grebbestad på västkusten motsvarar storleken på odlingen 16 fotbollsplaner.
- Det här är starten på något stort. Vi vill ta steget ut i Europa och bygga en tångidustri, säger Jonatan Gerrbo. Fler användningsområden I framtiden skulle alger kunna tjäna flera ändamål. Det skulle till exempel kunna användas för att tillverka bioplast, kosmetika eller djurfoder. Och kanske för att rensa upp i haven.
Göteborgs universitet har under våren anordnat kurser där de visat deltagarna hur alger och annat från havet kan användas i matlagning, med en egen kolonilott i hamnen i Göteborg. Där har förutsättningarna visat sig vara dåliga för att odla tång som mat, men Maria Bodin, projektledare vid Göteborgs universitet, ser en annan nytta.
- Algerna tar upp både kväve och fosfor, så när man skördar algerna tar man upp de ämnena ur vattnet. Att ha alger för att rena kanske är en variant, säger hon. Konflikt mellan olika användningsområden
Men att algerna tar upp ämnen i sin omgivning kan vara ett tveeggat svärd, ifall de dessutom ska tjäna som föda.
- Det beror helt och hållet på var det skördas, det är jätteviktigt att man plockar på en plats med bra vatten. Det behövs fler undersökningar, vi behöver ta reda på de sakerna innan vi drar igång en jätteindustri.
Nordic Seafarm säger att alger mycket riktigt kan innehålla skadliga ämnen, men att man valt att fokusera sin odling på tångsorter som inte tar upp ämnen i samma grad, och att man kontinuerligt testar sin tång för att se till att man ligger under Livsmedelsverkets gränsvärden.
